CM-debatt - mina kommentarer

Den debatt med hätsk ton som pågår i NT kan inte ta bort det faktum att:

a)      Trots samma marknadsföring som alla andra gymnasieskolor saknas elever. Många verkar tro att skolans personal suttit på ändan och inte marknadsfört skolan, vilket är fel. Skolan har deltagit på samma mässor, i samma gymnasiekataloger och gjort likadana utskick som alla andra gymnasieskolor. Förutom detta har majoritetspolitiker, till skillnad från oppositionspolitiker, på sin fritid kämpat för att marknadsföra och bevara skolan medan det fanns hopp om fortsättning. Trots alla åtgärder vill inte eleverna gå på linjerna.

b)      Liona efter mötet om varför linjerna flyttas till Linköping ville gå på krogen och ”fira”, medan föräldrar som blivit inbillade att mötet handlade om att bevara linjerna i Valdemarsvik var besvikna över att det visat sig vara ett politiskt debattmöte. I Lionas debattinlägg skriver hon att det var i egenskap av privatperson som hon debatterade på mötet. De besvikna föräldrarna vittnar dock om att Liona såg det som en seger att ihop med övriga oppositionspolitiker få kasta dynga på majoritetspolitikerna.

c)       Även oppositionspolitikerna har följt skolans utveckling och oroats över dess ekonomiska mångmiljonförluster genom åren men inte vidtagit några som helst åtgärder eller kommit med några förslag förrän det var försent.

 

Jag vet inte om det är för att jag är yngst i Kommunfullmäktige och Barn- och utbildningsutskottet och därmed politiskt oerfaren som jag inte kan förstå varför någon som lägger många timmar av sin fritid, och en halvdag i månaden på kommunkontoret ska behöva ta så mycket skit för att han försöker ta ansvar för kommuninvånarnas gemensamt ihopstretade penningar, och täta de värsta hålen i pengapungen, men en sak är säker: Det lär inte bli lättare att hitta folk att engagera sig politiskt!

 

Det positiva med hela historien är dock att det visar att det finns engagemang och kämpaglöd bland kommuninvånarna, det gäller bara att komma på ett sätt att få fram denna energi på ett tidigt stadium då det ännu är verksamt. Detta är dock en svår nöt att knäcka, det är nämligen inte första gången det kommer idéer och engagemang alldeles för sent: Trots tidiga helt öppna rådslags- och uppstartsmöten kring Valdemarsviksprojektet kom inte kritik från en sån bjässe som Naturskyddsföreningen förrän flera år senare när åtgärderna ska dra igång. Trots enorma anslag på Sparbanksväggen i somras och upprepade tidningsartiklar som alla efterlyste förslag på förändringar av Valdemarsviks hamnområde och förslag på kommunvision så är det allmänna engagemanget och förslagen fåtaliga.

 

Jag är trots allt övertygad om att med hjälp av varje kommuninvånares och sommarboendes genuina engagemang och framåtanda kan Valdemarsviks kommun bli en mycket attraktiv region för att bo, besöka och verka i.