Skärp förslaget om skärpta straff för grova upprepade våldsbrott!

Med hänsyn om den vanliga människan applåderar jag förslaget till skärpta straff för upprepade allvarliga våldsbrott men hoppas på ett tillägg om att ta bort den mycket skumma svenska regeln om att man måste missköta sig grovt för att i praktiken få den fulla kriminalvårdstid som man tilldömts. Istället för att låta en våldsamt notorisk återfallsförbrytare komma ut på gatorna bland fridsamt folk efter två tredjedelar av tiden om han är inte missköter sig  under vårdtiden så borde han hållas kvar utöver tilldömd tid om han är våldsam även under kriminalvårdens behandling.

 

Önskvärt vore också med en översyn av hela domstolssystemets tolkning av kravet på bevisnivån: ”ställt bortom rimligt tvivel”.

Ett stort antal skandalöst märkliga domar tyder på att ordet ”rimligt” verkar tolkas som ”allt”. Några exempel:

- Det religiöst betingade brutala pojkmordet i Högsby, där alla som närvarade när dotterns manliga vän skållades till döds med kokande olja friades och istället fick rekordskadestånd.

- Knivmordet i Pion i Gusum där det efter mordet städades undan bevis men ändå ingen dömdes varken till mord eller undanröjande av bevis utan även där friades med skadestånd.

- Den friande rattfylleridomen mot mannen som efter att ha hittats berusad i sin avåkta bil nekade till rattfylla med hänvisning till att det inte var han som körde utan en man som sedan försvunnit, och hette Molgam. Det här fallet är inget allvarligt våldsbrott (tack vare att ingen människa var i närheten under framfarten) men pekar ändå kraftigt mot det faktum att ”ställt bortom rimligt tvivel” tolkas som  ”ställt bortom allt upptänkligt tvivel”. (Enligt namndatabasen på scb.se så finns det 0 personer med tilltalsnamnet Molgam).

 

(Jag vill härmed tillägga att jag naturligtvis inte menar att de inblandade i fallen ovan gjort sig skyldiga till några som helst brott, vem är jag att bedöma detta, nej de har funnits oskyldiga av svensk domstol och är därmed fullständigt oskyldiga och min mening är inte att svärta ner dem och ådra mig stämningar (där ”rimligt” kanske skulle tolkas enligt min mildare syn). Min mening är bara att använda några tidigare ifrågasatta och uppmärksammade domar för att åskådliggöra vari problemet ligger.

 

Självklart ska man fortsätta den långt komna forskningen om hur man kan ge ett varaktigt stöd till fångar med neuropsykiatriska funktionshinder och sätta in behandling där det är lämpligt, inte för ekonomisk vinning, utan för att minska våldet mot bland annat kvinnor.

 

Som sagt, jag applåderar det nya  förslaget som främst går ut på att höja straffnivån för organiserad brottslighet och grovt upprepat våld mot en närstående kvinna.